ETT SISTA FARVAL
La nueva obra de los suecos "Manegarm" va desvelando sus secretos, y como era de esperar en una banda de este calibre, se va uno encontrando con canciones de esas que le acompañarán en el futuro en incontables ocasiones. Este ya noveno disco de estudio del grupo, sigue la linea de lo publicado anteriormente, temáticas y sonido incluidos, con la cuestión viquinga presente por completo y esa mezcla entre el death melódico y el folk nórdico y épico a partes iguales que hacen de su sonido un sello propio. Buen ejemplo es esta otra canción sacada de "Fornaldarsagor", de este 2019, "Ett Sista Farval" de la que dejo un enlace a youtube de su "Lyric video" oficial.
Brynjan din bär blod, rimfrost höljer ditt hår
Händer kalla mist sitt liv.
Jag gläds av att dig se, likt korp vid valplats fröjd
Säg hur kan jag bota dig?
Blott du som vållat det, du viv från Sävafjäll,
En färd i sorgens dagg
På sporrad häst nu här, till livet endast gäst,
För att möta dig igen.
Du gråter, Solvit, grymma tårar faller
Var tår faller blodig på likets bröst
Du som är i livet, följ mig in i gravens mörker
På den dödes arm, du sorglös vila får.
Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit.
Nu måste jag fara, nu skall jag giva mig av,
Rida med följe över himlens rand.
Jag skall vara i väster, åter till Allfaders hall
Innan salens hane galer dag
Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit
Vänd aldrig dit, till dödas hus, när örnarna somnat på askens gren.
Hon föll snart död, min Skjöldungadis
Saknaden bragde hennes liv.
Händer kalla mist sitt liv.
Jag gläds av att dig se, likt korp vid valplats fröjd
Säg hur kan jag bota dig?
Blott du som vållat det, du viv från Sävafjäll,
En färd i sorgens dagg
På sporrad häst nu här, till livet endast gäst,
För att möta dig igen.
Du gråter, Solvit, grymma tårar faller
Var tår faller blodig på likets bröst
Du som är i livet, följ mig in i gravens mörker
På den dödes arm, du sorglös vila får.
Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit.
Nu måste jag fara, nu skall jag giva mig av,
Rida med följe över himlens rand.
Jag skall vara i väster, åter till Allfaders hall
Innan salens hane galer dag
Dräpt av ett spjut, i lönndomens svek
Fejdrunor skilde oss åt
Ett sista farväl, min Skjöldungadis
Av ångestens tyngande vände jag hit
Vänd aldrig dit, till dödas hus, när örnarna somnat på askens gren.
Hon föll snart död, min Skjöldungadis
Saknaden bragde hennes liv.
By Nash
No hay comentarios:
Publicar un comentario