FAFNERSBANE
"Vanadrottning" es el tercer larga duración de la banda sueca Grimner, un grupo del que ya he hablado en el blog y cuyo concepto musical es un folk metal de gran influencia nórdica.La banda se forma en 2008 y es por lo tanto en este 2018 cuando celebrando su primera década de historia editan su tercer LP, "Vanadrottning", con un ligero cambio de sonido respecto a sus dos magníficas obras anteriores, algo a lo que posiblemente contribuya la incorporación de alguno de sus miembros, en concreto la de Martin Welcel en funciones de voz limpia. En general se reconoce bien en la nueva obra al grupo de los anteriores LP's, y la estructura musical y compositiva es bastante similar, pudiendo esperarse flautas, mandolinas o gaitas además de los riffs heavys de costumbre y la dualidad vocal, aspera y limpia que siempre ha utilizado la banda. Hoy quiero dejar en el blog uno de los Singles del disco, "Fafnersbane", con colaboración de Erik Grawsio a la voz de Manegarm, y del que dejo un enlace a youtube.
https://www.youtube.com/watch?v=uon01wpWYCs
Rött som guldet vid hans kropp
Flyter vår faders blod
För det du gjort jag förbannar dig
Intet skall du få
Ormskepnad skall jag taga
För att vakta det som är mitt
Girighetens klor griper hårt i mången man
Ty förbannelsen finns än kvar
Nu en ensam liten man blir förgiftad av dess tand
Ty guldet, det är människans baneman
I härden som brinner likt min broders eld
Min hämnd jag formar i järnet jag smider
Svärdet som skall dräpa den best som besitter
Rikedom och mäktigt håg, en visdom som skall bliva min
Jag sköljer min kropp uti ormens blod
och jag känner styrka växa sig stor
Kraften är min och dess skatt likaså
Men jag känner det finns något mer ändå
Djupt i dess bröst, fåglarnas röst
En visdom som aldrig var menad för män
I drömmen är jag mäktig
Min klinga hugger
Jag vaknar aldrig upp igen
Girighetens klor griper hårt i mången man
Ty förbannelsen finns än kvar
Nu en ensam liten man blir förgiftad av dess tand
Ty guldet, det är människans baneman
By Nash
Rött som guldet vid hans kropp
Flyter vår faders blod
För det du gjort jag förbannar dig
Intet skall du få
Ormskepnad skall jag taga
För att vakta det som är mitt
Girighetens klor griper hårt i mången man
Ty förbannelsen finns än kvar
Nu en ensam liten man blir förgiftad av dess tand
Ty guldet, det är människans baneman
I härden som brinner likt min broders eld
Min hämnd jag formar i järnet jag smider
Svärdet som skall dräpa den best som besitter
Rikedom och mäktigt håg, en visdom som skall bliva min
Jag sköljer min kropp uti ormens blod
och jag känner styrka växa sig stor
Kraften är min och dess skatt likaså
Men jag känner det finns något mer ändå
Djupt i dess bröst, fåglarnas röst
En visdom som aldrig var menad för män
I drömmen är jag mäktig
Min klinga hugger
Jag vaknar aldrig upp igen
Girighetens klor griper hårt i mången man
Ty förbannelsen finns än kvar
Nu en ensam liten man blir förgiftad av dess tand
Ty guldet, det är människans baneman
By Nash
No hay comentarios:
Publicar un comentario